En söndag veckan efter löning. Solen sken. Folk var glada. Det var mycket rörelse på Djurgården en sån här dag.
På scen stod fantastiska stjärnor som Mark, Marko, Tobbe och Zara. Stämningen var på topp. Flaggorna vajade i vinden. Vi fick till och med sittplatser.
Programmet fortlöpte med medryckande musik blandat med storartade trollkonster och svensk-finskt konferencierande (jo, det är ett ord. NU är det ett ord!)
När programmet på scen hade kommit halvvägs kom lillasyster helt plötsligt på att hon faktiskt ville ha sockervadd. Den överprisade korven utan ketchup (ketchupen var slut) som det hade tagits en tugga av, dög tydligen inte. Storasyster hakade på; "Vi vill ha sockervadd!!!"
Till saken hör att vi för två veckor sedan köpte en egen sockervaddsmaskin (finns på Claes Olsson). Visste ni att det går åt en (en enda) matsked socker för att få till en ganska maffig sockervaddspinne? That's it! En matsked socker!
Att då behöva betala över 20 spänn för sockervadd på Skansen känns i mitt snåla hjärta.
Här gäller det dock att väga vad som är viktigt i denna typ av situation.
Faktum är att en ynka liten sockervadd kan visa sig vara det bästa med hela dagen på Skansen. Det är sant!
Självklart fick barnen sin sockervadd! Man vill ju inte ta några risker.
Nåja. Eftermiddagen fortlöpte tills en fågel bestämde sig för att pricka lillasysters kofta med en nr 2 (en fågelskit alltså) med ett stort "splatt"
Direkt bestämde sig lillasyster för att hon ville åka hem.
Vi gick mot utgången. Båda barnen vägrade kissa då de verkligen hatar offentliga toaletter. Utanför gav de bort ballonger fyllda med helium. Perfekt! Barnen fick varsin och alla var glada.
Vi gick till bilen och jag började packa in våra grejor.
En ballong slet sig och for upp i skyn.
Jag blev livrädd.
Jag tittade på lillasyster och väntade mig ett mindre utbrott. Det har ju ändå varit en lång dag, så det vore inte mer än rätt. Lugnt säger hon; "Pappa, det där var ju min ballong".
Jag (nu är jag väldigt nervös); "jaaa" (hur visste hon vilken som var vems? De var ju likadana på pricken).
"Det gör inget pappa. Låt den flyga"
Jag blev stum. Jag fortsatte packa in i bilen och vad händer då? Jo, minsann sliter sig den andra ballongen också. Låååååångt upp i skyn... Jag vänder mig mot storasyster.
Storasyster ser på mig, tittar på sin lillasyster och bara rycker på axlarna. Sen sätter hon sig i bilen som inget hänt. Det är sant! Jag blir stum igen.
Jag kan LOVA dig att om jag frågar dem i morgon vad som var bäst på Skansen så kommer de att svara i mun på varandra "Tobbe Trollkarl". Jag vet dock att han bara vinner med den knappaste marginal man kan tänka sig.
Mot sockervadden!
Helt plötsligt är 20 spänn för en matsked socker skillnaden på en katastrofdag och en väldigt lyckad familjeutflykt. Denna gången valde vi att ta den enkla vägen...antagligen gör vi det nästa gång också!
//Ludde
Jag tittade på lillasyster och väntade mig ett mindre utbrott. Det har ju ändå varit en lång dag, så det vore inte mer än rätt. Lugnt säger hon; "Pappa, det där var ju min ballong".
Jag (nu är jag väldigt nervös); "jaaa" (hur visste hon vilken som var vems? De var ju likadana på pricken).
"Det gör inget pappa. Låt den flyga"
Jag blev stum. Jag fortsatte packa in i bilen och vad händer då? Jo, minsann sliter sig den andra ballongen också. Låååååångt upp i skyn... Jag vänder mig mot storasyster.
Storasyster ser på mig, tittar på sin lillasyster och bara rycker på axlarna. Sen sätter hon sig i bilen som inget hänt. Det är sant! Jag blir stum igen.
Jag kan LOVA dig att om jag frågar dem i morgon vad som var bäst på Skansen så kommer de att svara i mun på varandra "Tobbe Trollkarl". Jag vet dock att han bara vinner med den knappaste marginal man kan tänka sig.
Mot sockervadden!
Helt plötsligt är 20 spänn för en matsked socker skillnaden på en katastrofdag och en väldigt lyckad familjeutflykt. Denna gången valde vi att ta den enkla vägen...antagligen gör vi det nästa gång också!
//Ludde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar