Stanna upp en stund och pinka på centralen

Brutalt orutinerat!

Hur i hela friden kan jag planera så uselt att jag blir otroligt kissnödig på Centralen i Stockholm. Framförallt när jag måste vänta på tåget i över 30 minuter (jag tycker om att vara i god tid. Jag är pessimist när det kommer till tid).

Beslutet är ganska enkelt. Jag MÅSTE gå till den där betaltoan och få det gjort. Jag kan inte hålla mig till tåget kommer.

Jag kollar i plånboken. Vad är det, det brukar kosta? Fem kronor? Tio kronor? 50 kronor eftersom det är Centralen?

Plånboken gapar tom. Bara plastkort och ett stämpelkort på "ICA to go". Det lär jag inte komma långt på.

Fan. Måste jag ta ut pengar då? En hundring som jag får växla i nån dum automat vid toaletterna, för att sedan gå med fickor fulla med mynt, eller "tvinga" mig själv att köpa en onödig kaffe för alla mynt. Suck...det är ju ändå centralen vi pratar om. Alla bankomater är säkert riggade med skimningsutrustning liksom...

Det är nästan värt att knipa igen och avlida på kuppen.

Jag söker upp toaletterna och kikar in. Självklart finns det ett sånt där myntinkast vid vändkorset. "10 KR" står det.

Till vänster om vändkorset finns det dock en värd. Framför honom står en kortterminal.

Halleluja! DE TAR KORT!

Jag blir nästan så glad att jag pinkar på mig.

Jag betalar med mitt kort och äntrar de offentliga toaletterna.
Okej - vad får man då för 10 kronor på Stockholms mest centrala offentliga toaletter?

Jo man får:

- Rena toaletter
- Bra service
- Inget klotter
- Hela toaletter, kranar, tvålbehållare etc.
- Varmt vatten
- Tvål
- Fungerande handtorksgrej

....och sist men inte minst. Fågelkvitter ur högtalarna. Jag vet inte riktigt om det matchar omgivningen, men det känns fridfullt på något sätt...(hoppas nu att det verkligen var ur högtalarna och att det inte var duvorna som huserar resten av centralen som hittat in hit...)

Det var helt klart värt 10 kronor. Att jag kunde betala med kort gjorde det hela SÅ mycket enklare. Tack för det centralen.

Nu ska jag ta en kaffe. Just nu är jag ju faktiskt "o-nödig" så det är lika bra att slå till - med eller utan kontanter.

Peace [piss]

//Ludde

Oh happy day! En ovanlig fredagsmorgon.

Jag står i badrummet med stängd dörr. Jag borstar mina tänder. Vi (jag och barnen) ska snart gå till skola/dagis/jobb.

Det tog att tag att ta sig hit. Morgonen föregicks av att:

- mackorna är för lite rostade
- den varma chokladen (det är fredag) var för kall
- den hörnan av smörgåsen har inget pålägg på sig
- varför har hon sådana byxor och inte jag??? (Följt av ett mindre utbrott)
- pappppaaaaa....jag vill att DU sätter på mina strumpor!
- jag vill inte borsta mitt hår
- och lite annat smått och gott

En helt vanlig morgon alltså.

Men nu står jag där i badrummet.
Mina två döttrar står i hallen som är precis utanför.

De börjar prata med varandra, på ett trevligt sätt. Jag hör bara vissa saker.

- Vilken mat tycker du är godast på dagis?
- Den där fisken med citronsås. Åhh vad jag önskar att vår kock skulle kunna komma hit och laga mat (tack för den liksom)
- Ja, jag kommer ihåg den fisken. Mmm jättegod. Batmansoppan är också supergod.
- Mmmm

- (ivrig viskning av lillasyster) ska vi klä på oss ytterkläderna innan pappa kommer ut från badrummet?
- (lika ivrig viskning av storasyster) jaaaa. Vi kanske inte hinner, men vi försöker.

Jag ler lite medan jag fortsätter borsta mina tänder. Jag borstar extra noga för att jag inte vill få hål i mina tänder (men mest för att de ska hinna klä på sig)

Jag sköljer min mun.

Det blir knäpptyst utanför dörren.
Jag öppnar.

Tomt i hallen....

Jag säger lite drygt:
- Men kom igen nu! Ni måste klä på er! Vi måste gå nu!

Då kommer de ut från storasysters rum. De är lika dryga tillbaka (fast på ett positivt, lite lurigt sätt). De säger inget men deras ansiktsuttryck säger allt:
- HA! Där fick du! Vi är redan klara.

Dragkedjorna var uppdragna. Koftor var på, under jacka/overall. Mössor och vantar var på.

- Men kom igen nu pappa! Du måste klä på dig! Vi måste gå nu!

Oh happy day!

Trevlig helg!

Ludde

Sällskap sökes!

Hej alla glada singlar!

Vi är ett gäng singelstrumpor som söker likasinnade att göra roliga aktiviteter med.

Vi har i flera månader försökt hitta våra ”soul mates” men vi har alla kommit till slutsatsen att vi nog kommer att leva som singlar resten av våra liv.

Då kan man väl lika gärna göra något bra av det, eller hur?

Hur som helst – I vårt gäng är vi från olika åldrar och bakgrund och de vi söker har vi inga större krav på. Egentligen har vi bara ett icke-krav – par är ej välkomna!

Vi gillar:

-         -  Fötter

-          - Gummistövlar

-          - Gymnastikskor

-          - Vinterkängor

-          - Pumps

-          - Finskor (FIN-skor alltså….även om finskor också är trevliga)

Vi gillar inte:

-          - Sandaler

-          - Flip-flops

-          - Vattenpölar

Vi fullkomligt älskar fötter och skor och tidigare brukade vi strosa omkring på de mest fantastiska platser. Det har blivit mycket mindre av det nu sedan vi alla blev singlar och därför söker vi just dig.

Känner du att du matchar in på nedan profil, tveka inte att kontakta oss.

Profilen vi söker:

-          - Singel

-         -  Strumpa

Vi struntar fullkomligt i vilken ålder, färg eller utseende du har. Vi välkomnar dig oavsett.

Vi ser fram emot att höra ifrån dig!

Fotnot (fattar du? FOT-not…): Annonsen är fiktiv. Jag vill inte ha era strumpor. Jag är bara lite smått fascinerad av att strumpor kan vara så svåra att hålla reda på. Två in i maskinen. En ut. J//Ludde

Varför finns det ingen barndag?

"Varför finns det ingen barndag?"

Den frågan fick jag från min nioåring på fars dag.

Jag kontrade snabbt med att det både finns Internationella barndagen ( https://unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionens-dag) och menlösa barns dag (http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Värnlösa_barns_dag)....(nån har tydligen bytt namn så att den numera  heter Värnlösa barns dag...)

"Men jag får ju inga presenter då, eller någon så fin frukost som du fick idag...."

Äum....

Vi får helt enkelt styra upp det på nästa Internationella barndagen, samtidigt som vi förklarar Internationella barndagens verkliga betydelse. Det blir en bra kombo.

Fars dag.... En kommersiell högtid för att boosta handeln mellan Halloween och Advent. Jag gillar grejen, men ändå inte.

Av min femåring fick jag bland annat en "teckning" där hon bara hade kladdat.

Hon log stort, tittade på mig och hon såg att jag ansträngde mig för att försöka vända "teckningen" åt rätt håll (det var alltså som man tagit alla pennor i alla färger och bara dragit dem runt runt runt på pappret).

Hon drar på ett värstingleende och säger med en listig ton, fullt medveten om att hon gett mig något från det nedersta skiktet från sin pyssellåda;

"Det är konst pappa"

"Aaaaa....taaaack!"

Stunder som dessa vill jag minnas. Länge.

Hoppas du också snart får en stund som du vill minnas länge!

//Ludde