söndag 16 juli 2017

Det här är Gammel-Inga

Det här är Gammel-Inga!

 


Ibland är Gammel-Ingas gardin nerdragen. Då sover hon.
Ibland är gardinen uppdragen. Då vaktar hon rummet.
Gammel-Inga är ett av min yngsta dotters finaste minnen. Förut var hon min yngsta dotters gammelmormor. Idag är hon mer som ett skyddshelgon i form av en bild på väggen med tillhörande gardin.

Min yngsta dotter har inte träffat Gammel-Inga jättemånga gånger. Mest på högtider. Hon dog för fyra år sedan, två dagar innan sin 100-årsdag, när min dotter var 3 år.

Gammel-Inga var som en "reservmormor" för mig på äldre dagar, även om hon var min frus mormor egentligen. Hon förstod mig. Hon var från Skåne. Det hjälper ju en del ;-). Jag hade privilegiet att känna Gammel-Inga i 14 år.

Även om min yngsta dotter inte specifikt kan plocka fram något eget minne från Gammel-Inga är berättelserna från oss många. Alla fyllda med glädje. Alla fyllda med värme. Berättelserna har gjort att Gammel-Inga fortfarande lever. Hon finns här, för hela vår familj. Som ett helgon - på riktigt. Min yngsta dotter saknar henne väldigt mycket och pratar ofta om henne. Det har hon gjort hela tiden. Jag tycker att det finns något genuint fint med det. Äkta fin kärlek till någon som gjort ett av de största intryck en människa kan göra - Finnas kvar, på riktigt, utan att vara närvarande och utan att ens leva.