I högtalaren säger den för dagen trevliga tågvärden (det heter tågvärd) att det är gratis internet på detta tåg. FÖR ALLA. Även för oss som åker baklänges i andra klass. Vi informeras också att detta är ett "testtåg" för gratis internet och att det bara är att logga på. Det visar sig att det handlar om 200 MB fri surf. Inte ens ett helt klipp med Johan Glans räcker det till (vilket är tur för mig...Jag vill ju inte falla i frestelse). Jaja. 200 MB är ändå ok kan jag tycka.
Konduktören (nä, just det - TÅGVÄRDEN) kommer för att kolla biljetter. Det visar sig då att en stackars sate betalat 200 spänn för att ha internet i andra klass. Tågvärden säger vänligt att SJ inte på förhand vet vilka tåg som kommer att ha gratis internet och att han dessutom inte kan spara sin "internetbiljett". Han är blåst helt enkelt.
Egentligen borde han ändå vara nöjd. Han åker i alla fall framlänges.
Jag ser framför mig hur ledningen på SJ sitter i ett rum klockan 05.00 på morgonen. De har möte. Inom cirka 30 minuter kommer de personligen ringa runt till de tåg som idag är utvalda att få testa gratis internet. De måste skynda sig. Snart går ju tågen.
De börjar ringa runt till de stackars ovetande medarbetarna på tågen.
- Hej! Det är din chef! Idag är det ni som har gratis internet på ert tåg. Lycka till!
-----------------------------------
Helt ärligt köper jag inte det resonemanget. Klart de vet att det ska vara gratis internet på tåget. Det som förvånar mig mest är att killen som köpt internet för 200 spänn köpte förklaringen. Men å andra sidan. Är det värt 200 kr att eventuellt bli uttittad en hel tågresa bara för man råkar ha ett klagomål? Nä, antagligen inte...
Senaste gången jag åkte tåg lyssnade jag på en familj som körde klurisar (eller gåtor).
Den ena löd: Vet du vad det kallas när pensionärer promenerar?
Det var allt för idag!
Life's Good!
Ludde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar