Igår jobbade jag på förskolan, föräldrarmedverkan heter det och nu föll turen på oss. Tanken är god. Att få vara delaktig i sitt barns vardag och se hur det är på förskolan är ju väldigt bra för alla.
Jag klev in på avdelningen kl 13.00 och möttes av en mycket glad liten Ella, stolt visade hon mig runt och vi satte oss ner vid pärlplattebordet. Barnen lekte tyst och fint, målade, la pussel och byggde lego. Det är verkligen en fin förskola (egentligen så vill jag kalla det dagis för jag älskar det ordet, men har respekt för Sandra, Lucios dotter, så nu blir det förskola) ljusa och fina lokaler och personalen är som änglar.
Jag sitter vid det låga bordet och ser mig omkring. En kille säger till mig - Vet du att det finns 1900 bilar i Sverige. -1900? svarar jag förvånat. - Ja och det är bara i Sverige liksom svarade killen och fortsatte rita krig. Flickorna gjorde hjärtan och pojkarna byggde svärd och ritade krig. Jag tyckte att någon luktade lite bajs, en annan kille hade gammalt grönt snor som hängde runt näsan och många av dom började pocka efter min uppmärksamhet mer och mer.
När jag tycker att jag suttit där väldigt länge och sagt "- Åh vad du är duktig" sneglar jag hoppfullt på klockan........ 13.10!! Hur är det möjligt?? Jag smyger in på toaletten, sätter mig på toalocket och läser FB, hör barnen leka utanför och aldrig förr har FB känts så lockande och intressant.
Snart var det dags för mellis och det är förälderns uppgift att duka fram. Jag fixar allt i raketfart, äntligen något att göra. Vi sätter oss ner, Ella bredvid mig och snorkillen framför. Jag har så svårt för andra barns snor. Det serveras jordgubbskräm med mjölk. Jag tittar på snoret och tar kaffet i handen och tackar nej till att bli serverad. Någon jävla måtta får det vara. Efter att alla ätit klart så diskade jag och torkade av alla stolar och bord. Så, nu var mitt jobb i princip klart. Nu återstod endast lite barnhäng och det borde jag väl ändå palla med? Eller ? Jag bestämmer mig för att gå all in.
Ett gäng killar hoppade och for inne i legorummet, jag gick in och frågade om dom vill leka disco. - JAAAA skrek dom . Ok, ni får önska en sång och de valde Eric Saade med låten Popular. Varje ord och varje rörelse kan jag väl, jag har sjungit den tusen gånger och inte för att Ella har bett mig utan av ren egen vilja! Så. jag körde igång, och killarna dansade på allvar, moves, hopp, lite breakdance och de körde på. Vi boxades i luften för att sönder glaset i den där glasburen. Sedan kom pedagogen och sa att jag måste varva ner lite eftersom jag trissade upp barnen för mycket.
Kl 16.00 blev jag befriad. Nu är det bara en månad kvar till nästa gång. Ska det inte gå någon elak maginfluensa runt den 10 december? Jo, det tror jag bestämt.
Kram Jennie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar