torsdag 20 mars 2014

Tack gode Gud för mina svarta kalsonger!

Det enda denna bild illustrerar är att jag vill ha sommar. NU!!

Det är onsdag. Jag ska ut och flyga. Det är långt från Ingarö till Arlanda. Planet lyfter 06.50.

Alla kläder är förberedda i badrummet sedan gårdagen. Jag får inte väcka någon av övriga familjemedlemmar kl. 04.15. Det är liksom inte schysst.

Uppdraget idag är att träffa två nyckelpersoner i Norge. En Grönlänning (han bor på Grönland alltså. Bara en sån sak) och vår kundrepresentant. Ett, enligt mig, betydelsefullt möte.

Väl framme på Arlanda, går jag till "the little boys room". Toaletten alltså.

Jag väljer att inte gå in på detalj vad jag gjorde där inne :-)

Dock gör jag en fasansfull upptäckt. Jag har världens största (nåja) hål i grenen på brallan! Ett gigantiskt hål!

Jag behåller lugnet (not) och börjar tänka ut både en plan A, B och C.

Vad i hela friden ska jag göra? Planet går om ca 20 minuter.

Det blir plan C. Låstas som ingenting och knipa ihop lite extra när jag går bara.

Det går bra de första 10 metrarna. Sedan gör sig gårdagens innebandy påmind. Träningsverk redan? Give me a break!

Jag når gaten. Självklart sitter en kollega där. Jag sätter mig ner och korsar benen fort som bara den.

Såg hon?


...

Sen håller jag på så hela dagen. Går som någon form av pingvin och sitter ytterst obekvämt vissa stunder.

Vet du hur svårt det är att vara otränad, brutalt ovig och ha en träningsverk som bultar så fort man rör benen likt en pingvin? Det är svårt.

När jag kommer till min slutdestination möter jag upp grönlandskillen. Trevlig fyr (jag tror att "fyr" betyder kille på norska).

Hans gylf är öppen!

Jag ler!

HA! Sucker!!!

Jag säger inget förrän jag satt mig ner. Mest för att säkerställa att det inte blir en konversation som startar med att han säger:

- Men herregud! Dina brallor är trasiga "där"...

Varpå jag kontrar:

- HA! Men din gylf är öppen! Så det så!


Jag tror inte det hade varit den bästa starten på en affärsrelation.

Vi sitter och snackar och då visar det sig att vi är lika gamla. Att han var skåning (Malmö) och att han bott på Grönland i 10 år visste jag redan.

Det jag blev lite smått överraskad över var att han gick på samma gymnasieskola som jag när det begav sig. Samtidigt som jag gick där!!

Igen inser jag att det är en sjukt liten värld vi lever i.

Nu ska jag hem och kolla gamla skolkataloger och sy byxor.

Idag är jag glad att jag hade svarta kalsonger på mig.

Tänk om jag hade tagit mina blommiga ;-)

HA DÉ!

Ludde

PS. Tyvärr har jag inga blommiga kallingar. DS

1 kommentar: