En blå mikrofon med ekoooooo!

Åh det är skönt när mitt Stockholm är grönt sakta gå hem genom stan, en kyss sen går vi sakta igen, sakta en tur genom stan...åh det är natt.....  
Monica Zetterlund

Vilken underbar låt och vilken underbar film, om inte har sett den redan så skynda, skynda!
Gör mig en tjänst, klicka in/kopiera länken nedan. Och lyssna nu på en gång, men inte samtidigt som du läser texten nedan för då hör du inte musiken ordentligt. Stäng av datorn. Lyssna och blunda. Här och nu.

http://www.youtube.com/watch?v=Ni5a6Q8D16I

Visst är den härlig? Du har just stannat upp en stund...

Min dotter Ella spillde vatten på mitt tangentbord därav denna tystnad. Ludde har hållt ställningarna alldeles utmärkt tycker jag, med alla franska och svenska modeller och telefonberoende osv. I väntan på tangentbordet så spelade jag in en film på telefonen. Jag använde en blå stor platsmikrofon som det ekade i, och sjöng för dig Ludde. Jag sjöng - Växeln hallå, hallå, hallå.... Jag sjöng med fransk brytning de rien, de rien, de rien. Je travaille ici come standardiste. Och Je voudrai deux chambre sil vous plaite. Jag sjöng och sjöng. Ella bad mig sluta. Men jag tänkte att nu är det väl min tid, min tur att glänsa. Jag tog av glasögonen, släppte ut håret (konstaterade att utväxten växer vilt) jag spelade in och funderade på om jag skulle våga att lägga ut den på bloggen. Hm. Tänk om framtida arbetsgivare ser detta? En blå plastmikrofon, en vild blick, en svettpärla i pannan? Jag valde det fega alternativet. Vill inte blotta för mycket. Jag skulle säga Ludde att det är den svenska modellen i ett nötskal. Safe and a bit boring.

Nu ska jag lyssna vidare på Monica Z och njuta eftersom jag har precis lärt mig att det inte finns något annat än det som händer här och nu. Här och just nu.

Är lite sugen på att ta fram mikrofonen igen (barnen är ju borta) och sjunga lite i hemlighet, skulle kunna bygga upp en liten scen.... ha ett bord jag kan signera autografer på....

puss på er!