En bild säger mer än 1000 ord

VA! Orkar du läsa ett blogginlägg i denna värmen! Det värmer! :-) Tack!

Det finns ett uttryck som heter "En bild säger mer än 1000 ord". Jag gissar att du har hört talas om det, eller hur?

Just i detta nu, i härliga varma juli, bombas vi av bilder på Instagram och Facebook från sandiga tår från en strand, vackra skogspromenader, svettiga människor som precis varit och sprungit (avslutades givetvis med ett dopp) tända grillar, vackra solnedgångar från diverse balkonger, stränder, bryggor eller berg från Sverige och utomlands, barn som simmar, barn som går, barn som cyklar, en snäcka etc. Vi ser också tonvis med selfies som ibland döps om till footies, handsies, beachies, boatfies, sunies, etc. Häromdagen fick vi även smaka på bilder som visade blixtar, översvämningar, regn, hagel m.m.

En bild säger mer än 1000 ord. Du har väl inte missat att vi numera även finns på Instagram? Följ oss på @stannauppenstund.

Vi tycker att sommaren förmedlas bäst i bilder. Sen pallar vi inte skriva så mycket i värmen. Därför blir Instagram ett perfekt komplement....tycker vi...

En bild säger mer än 1000 ord...

Det finns ett problem med detta uttryck. De där 1000 orden är DINA. Inte mina. Den bild som jag väljer att lägga upp gör DU DIN tolkning av. Jag kanske väljer att skriva en text till bilden, men egentligen stämmer den bara för själva ögonblicket. Om ens det. Resten tolkar du in själv.

Jag ska inte dra ner dig i skräphögen (egentligen ville jag skiva "...dra ner dig i skiten" men det får man ju inte skriva....därför blev det "skräphögen" istället), därför fortsätter jag texten nedan i JAG-form. Det stämmer ändå säkert inte in på dig.

När jag tar en bild som jag sedan väljer att lägga upp på Facebook eller Instagram är den oftast helt genuin. Inget är "stagat" [stedjat] och bilden sker liksom i förbifarten. Inga förberedelser. Absolut inga omtagningar av bilder för att skuggan blev fel eller för att vinkeln blev fel, för att bilden blev suddig, för att någon såg sur ut eller för att något annat blev "fel".

Nääääää då! Mina bilder är 100% spontana och genuina.

Nästan.

Förra veckan hade jag förmånen att få vara med min familj på Liseberg. Vi älskar Liseberg. Varje år åker vi dit. Att få inandas lite Göteborgsluft är heller aldrig fel. Love Götet!

På vägen hem valde jag att lägga upp nedan bild från IKEA i Jönköping med texten:
"Efter en lyxig middag fortsätter vi färden hem"



Enligt mig själv en smårolig bild på en Minion (från filmerna Dumma mej I & II) där han (han heter tydligen Dave) sitter fastspänd och jag simulerar att han ska sitta där och åka med oss i bilen. Som sagt...smårolig. Men inte mer.

Men vad hände före? Vad hände efter?

Ingen har en aning.

Så här kommer sanningen. Sanningen bakom en bild. Jag gissar att ALLA dina bilder också har en sanning bakom.

Sanningen måste fram! (eller?)

Vi har avslutat dag två på Liseberg. Första dagen var det ca 28-30 grader. Dag 2 var det lite varmare och mindre vind. Liseberg öppnar 11.00. Innan 12.00 hade vi sett två personer, vid olika tillfällen, sjunka ihop i en hög. Båda var kritvita i ansiktet. Vår kvalificerade gissning - vätskebrist.

Vi drack väldigt mycket dag två. Vi tog minst två vätskeresättningar var också. Vi ville INTE falla ihop.

Klockan fyra började hemfärden från Götet mot Stockholm. När vi nått Jönköping kände JAG mig kritvit i ansiktet, stickningar i armarna och allmänt svimfärdig. Jag lovar - jag hade inte kunnat köra 100 meter till. Jag hade kört av vägen (inte på någon avfart utan rätt ner i diket). Nu stannade vi. Jag gick in på närmsta toalett och kastade vatten (i dubbel bemärkelse) för att vakna till. Jag ramlade aldrig men vi började överväga övernattning i Jönköping...

Vi åt våra köttbullar och chokladmousse på IKEA och som ett mirakel mådde jag ok efter maten.

Vi tog beslutet att köra vidare.

Men innan lillasyster (som var jättetrött) fick sätta sig fick jag en idé (nu var jag ju pigg igen). Jag plockade ut Dave från bakluckan och spände fast honom. Lillasyster försökte sätta sig på sin plats. Dave satt i vägen. Jag knäppte en bild. Gråtande barn kom med. Jag tog en bild till. Hand av barn mitt framför Daves glada ansikte. Fan!

Tredje bilden blev den som du ser ovan. Äntligen!

Snabbt som ögat kastade jag bak Dave i bakluckan igen och lillasyster fick sin plats. Jag lade upp bilden och alla var glada.

Färden hem gick sedan smärtfritt. När vi rullar upp på uppfarten hemma möts vi av ÄLGEN.

Givetvis tog jag en bild på honom också (finns på Instagram). Hans hämnd blev dock två feta bajshögar på min tomt. Högarna valde jag att inte fota...

En bild säger mer än 1000 ord. Detta var nog första gången jag skrev alla tusen...

Tack för att du läste. Ha en fortsatt skön sommar!

//Ludde