Helt plötsligt går någon förbi kön och TRÄNGER sig.
Hur känns det?
Kultur.
Vad är en kultur och vad är det som gör att det fortsätter vara en kultur?
Utan att fråga Chat GPT skulle jag säga att kultur är när många människor beter sig på samma sätt och när det sättet bryts så får det någon slags konsekvens. På så sätt blir den som ”gjort fel” tillrättavisad och kommer med all sannolikhet ”göra rätt” nästa gång.
Vi går tillbaka till kön där du stått och köat ett tag….
Den vanligaste ”konsekvensen” en trängande person får till sig i Sverige är:
- - En (eller ganska många) knuten näve i fickan från övriga i kön.
- - En (eller ganska många) arga blickar från övriga i kön
- - En (eller ganska många) himlande ögon från från övriga i kön
- - Ett (eller ganska många) halvlågt, (precis så att den som står bredvid hör men ingen annan) muttrande från övriga i kön
- - I extremt sällsynta fall höjer någon från kön rösten och säger: ”DU - Ställ dig sist i kön” (varpå övriga i kön blir lättade över att någon faktiskt vågade ryta ifrån, för det där beteendet är minsann INTE OK). Personen som trängde sig ställer sig ofta sist i kön på en sådan uppmaning.
Kultur och hur den upprätthålls.
Köer.
Jag har bott utomlands. Det är då man (jag) märker att det finns extremt stora skillnader på hur folk beter sig i vardagssituationer. Köer är bara en av dem. Vi kan väl säga så här, för att raljera lite: I Sverige köar vi. Vi är ett köande folk. Vi respekterar kön. Fan ta den som tränger sig!
Tro mig - det är inte så i alla länder. Men det är ok - där.
Idag var jag med om KULTUR.
Jag skulle ta ett blodprov. Dörrarna skulle öppna 7.30, så man kan ta en kölapp, men sen börjar de själva provtagningarna 7.45.
Jag kom 7.25. Dörren till fastigheten (Vårdcentralen) var låst.
In gick en sköterska för hon hade blipp. Jag, som är ett stort fan av säkerhet, stod kvar ute av respekt, utan att fråga om jag kunde smita in i foajén (där det ändå är låst till alla andra dörrar för att komma in till avdelningar, reception, provtagning och sånt).
En annan person kom. Jag sa att de öppnar 7.30. Så vi två stod där ute och undvek varandras blickar.
En ny sköterska kom. Blipp. In.
Hon sa då till oss båda, som snällt stod och väntade ute, att vi minsann kunde gå in i foajén.
Där inne satt redan 4 personer och väntade. Samtliga hade alltså smitit in efter någon med blipp (vilket alltså inte äventyrar säkerheten, för man kommer inte längre.)
Dörren till provtagningen var fortsatt låst. Innanför dörren tar man kölappar. I foajén stod någon, någon annan satt. Inget system alls.
Nu kommer kulturen.
SAMTLIGA I RUMMET hade koll på varandra.
Personligen kunde jag ju inte veta vem av de fyra som redan var i foajén som kom först eller sist och vem jag var efter, men jag VISSTE att jag var nummer 5. Tanten som stod ute med mig VISSTE att hon var efter mig. Alla som smitit in före VISSTE i vilken ordning de kommit.
Så….
När dörren till kölapparna väl öppnade ordnades en liten vacker kö utan att nån sa nåt, i HELT RÄTT ORDNING.
Men…det var faktiskt en kvinna (utländsk bakgrund) som tänkte släppa en annan kvinna före, men kvinnan sa snabbt…
”nänänä, du var före mig, varsågod”. Och då fick ju den utländska kvinnan finna sig i att gå före. För hon kom ju före. FÖR VI RESPEKTERAR KÖN!!
Och det är PRECIS SÅ kultur är 😅
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar